HEJ! :D Nu kommer fortsättningen på mitt förra inlägg :)) God läsning<3 BYEBYE<3

________________________________________________________________________________________

Kap: 18(samma hann bara inte skriva allt innan): How to fly

-----------------------------------------------------------

Heddas perspektiv: 

Jag vet inte vad som lät. Det lät inte högt. Jag struntade i ljudet och vilade huvudet mot Justins axel. 
- Love you! sa jag och satte mig upp och pussade honom. Det slutade med att vi kysstes ganska länge. Pattie som satt bakom oss hummade lite och vi tittade upp. Det var en flygvärdinna som undrade om vi ville ha något. Det ville vi inte. När hon gått börade vi kyssas igen.
- Jag är ledsen Justin, sa Pattie. Men kan inte ni sluta pussas, det drar åt sig uppmärksamhet, avslutade hon och jag avslutade kyssen. 
- Ligg lågt, viskade jag i hans öra och han flinade, han kunde inte låta bli att kyssa mig och kysste mig ennu en gång, fast på kinden denna gången. Sedan satt vi där. Jag lutade mig mot hans axel igen. Efter en stund kände jag inget mer, jag somnade. 

----------------------------------------------------------

Justins perspektiv:

Hedda hade somnat. Jag tog hennes hand och höll den hårt. Jag lutade mig bak i de bekväma sätet.
- Justin, sa Pattie. 
- Ja? sa jag och tittade bak.
- Ska vi bo hos Heddas familj? För annars måste vi fixa hotell rum och så ju! sa hon. 
- Jag ska iallafall bo hos Hedda, sa jag bestämt. 
- Ni får sova i skilda rum! sa Pattie. Jag flinade.
- Aaa, visst, tvinga mig! sa jag, Pattie suckade. 
- Var bor hon då? 
- Inte så långt ifrån flygplatsen. I Göteborg, sa jag. 
- Jaha, okej, sa Pattie. 
- Fast lite utanför, vi ska ringa hennes mamma och pappa när vi är där, så kommer de och hämtar oss.
- Okej, sa hon och jag vände mig framåt igen. Sedan somnade jag.
- Justin, Justin, hörde jag en söt röst säga, det var Hedda, Vi är framme nu! sa hon och pussade mig i pannan. 
- Okej, jag kommer, sa jag och gäspade. När jag vaknat upp, plockade vi ihop de få saker vi hade och väntade på landning. När planet landat. Gick vi ur det. Det var ganska varmt där och solen sken i mina ögon. Jag tog Heddas hand igen och vi gick mot flygplatscentralen. När vi kommit in fick vi gå igenom massor av kontroller och sedan fick vi vänta på vår packning. Det tog inte lång tid innan vi fått allt. Sedan gick vi ut från centralen. 
- Ska vi sova hos dig Hedda? frågade Pattie. 
- Ja, båda ska sova hos mig, sa hon. Jag la vänster armen om hennes midja. Hedda tog upp mobilen och slog nummret, sedan tog hon upp mobilen till örat och man hörde att det tutade. Sedan hörde man ett svagt:
- Hej, från andra sidan luren.
- Hej, det är Hedda vi är på flygcentralen nu, kan ni hämta oss? frågade Hedda. 


-------------------------------------------------------------

Heddas perspektiv:

Mamma svarade i telefonen.
- Hej, sa hon.
- Hej, det är Hedda, vi är på flygcentralen nu, kan ni hämta oss? frågade jag.
- Vi kommer. 
- Okej, bra hejdå, sa jag och skulle precis slänga på luren när mamma sa något.
- Pappa vill prata med dig, vänta lite... 
- Hej, hörde jag pappas mörka stämma säga. 
- Hej pappa, sa jag.
- Hur är han? frågade pappa. 
- Vem? frågade jag och tittade på Justin. Justin? frågade jag.
- Ja, sa han. 
- Han är perfekt, sa jag. 

_____________________________________________________________

Hej, kommer nog mer seen! :D

_______________________________________________________________

Kap: 18: 

---------------------------------------------------------------

Heddas perspektiv:

Pattie la ifrån sig sin tidning och började istället köra. Vi hade suttit under tystnad i 5 minuter. 
- Har någon kommit på vem jag är? sa jag och Justin skakade på huvudet. Inte än sålänge. De letar väll i Canadensiska arkivet, eller vad de nu är för något, sedan Amrikanska, sedan resten av världen. Men de hittar dig nog imon, eller så har de redan gjort det. Han suckade. Jag suckade efter honom. 
- Det löser sig, sa jag.
- Hoppas det, sa Justin och tittade på mig. 
- Det gör det alltid, sa jag och skrattade Vi var framme vid flygplatsen, samma flygplats som jag två dagar innan landat på, och nu skulle jag tillbaka, till Sverige. Det kändes skumt. De ända jag igentligen längtade efter var Sara. Och några andra från klassen. De längtade jag efter. 
- Hur länge ska vi stanna där? frågade jag när vi packade ut alla saker från bilen. 
- 3 veckor, minst, sa Pattie, Justin nickade. 
- Om det inte händer något så ska jag åka på turne om 3 veckor, annars får turneen vänta! 
- Haha, jag skrattade. Vi hjälptes åt att bara in alla saker och checka in de. Jag och Justin skulle få två stolar jämte varann, och PAttie fick sitta jämte Lova. Om ingen skulle sitta där, då hade hon lovat att ha henne i knät. Med buren då såklart. Vi checkade in väskorna. Vi skulle precis gå upp för trappan när jag såg något röra sig vid hissarna. Jag tittade bort men tittade nästan direkt dit igen och såg en skymt av en vit t-shirt och ett par pösiga jeans. Jag drog Justin lite i tröjan. 
- Vad är det älskling? frågade han och jag pekade mot hissarna. 
- Det var något där, men det var säkert bara inbilning. Jag ljög, jag hade sätt något där, jag var säker. Vi fortsatte gå. Det kändes som om någon borrade fast blicken i min nacke, någon som var en bit bakom mig. Men jag vågade inte titta bak. Jag grabbade tag i Justins hand och höll den hårt. Jag blev lugnare bara av att hålla den, det kändes tryggt. Vi steg in i flygplanet i tid och satte oss på våra platser. Det var inte upptaget bredvid Pattie, så där satt Lova.
- Var är Jazmyn nu då? Och Sammie? frågade jag. 
- Jazzy, sjutsade jag igår när ni var i det andra huset, till min mamma och hon kommer också och hämtar Sammie sedan, sa hon och log. 
- Okej, sa jag och satte mig så bekvämt jag kunde i stolen. Jag hörde ett svagt ljud, jag kände igen ljudet. Men kunde inte sätta ordet på var i från. 

____________________________________________________________

HEJ! Nu kommer det mer! :D

___________________________________________________________________


Kap 17: One less lonly girl


------------------------------------------------------------------

Heddas perspektiv:

Justin hade med sig tusen tals saker. Minst tre gånger så mycket som jag. Men han behövde väll allt. Jag behövde ju allt mitt. Jag log mot honom. 
- När går flyget? frågade jag och Justin ryckte på axlarna. 
- Kl 2, sa Pattie och tittade på armbandsuret. Klockan är 12, men vi måste väll vara där runt halv 2? sa hon och såg fundersam ut. 
- Men är det okej om jag tar en dusch då? frågade jag och Justin svarade. 
- Visst, jag duschar där nere, sa han och pussade mig i pannan, sedan gick han ner. Pattie visade mig till badrummet. Jag gick in i gästrummet och plockade fram mitt shampo, balsam, tvål och två handdukar. Sedan gick jag in i badrummet igen. Jag duschad av mig. Försökte skynda mig. Det gick sådär, det var så skönt att känna det varma vattnet mot huden. När jag var klar torkade jag av mig med handduken och virade den sedan om mig. Jag tog upp den andra och virade den runt mitt hår. Sedan gick jag in till gästrummet igen och satte på mig kläder. Jag bytade kläder, igen, och satte på mig en sommar klänning. Den var mint grön. Jag tog tag i mina sommar sandaler och satte de vid dörren. Sedan gick jag in i rummet och började packa ihop alla saker. Jag bytte lakan i sängen, städade upp de som jag slängt ut på golvet när jag letat efter klännigen och försökte sedan stänga väskan. Det gick trögt. Det slog mig sedan att jag nästan hade lika mycket pakning som Justin. Istället för att tänka på det gick jag ner för trappan med skorna i handen. Jag frågade Pattie var toan låg. Hon visade mig och jag ställde mig utanför, jag bankade mjukt på dörren. 
- När kommer du? frågade jag. 
- Snart! hörde jag Justin skrika och vattnet hördes inte längre. 
- Kom, kom, kom! sa jag och jag hörde någon skratta. 
- Har du tittat på din mobil? frågade han, han var precis vid dörren nu. 
- Nej, men kom ut nu, sa jag.
- Om du hämtar mobilen, sa han och skrattade retsamt.
- Okej, sa jag och suckade. Sedan log jag och lämnde skorna vid sidan om dörren. Jag tog sedan sats och sprang upp för trappan. Jag sprang in i gästrummet och slängde mig i sängen. Jag kom på att mobilen låg på byrån och reste mig upp med ryggen mot dörren. Jag låste upp mobilen. Jag hade fått två sms, det ena var från Justin och det andra från dolt nummer. Jag läste Justins först.
" Love you! Shawty<3 " hade han skrivigt och jag knappade nörvöst in ett svar. Nervositeten berodde på det andra smset. Som jag inte läst än, det kändes som om det inte alls var roligt. Jag skrev " Love you more!<3 " till Justin och öppnade det andra smset. " Akta dig. " stog det. Tårarna brände i ögonen. Jag tänkte först inte svara på smset, men skrev sedan ett svar endå: " Du kommer aldrig få tag på mig, jag åker, idag! " skrev jag hotfullt. Jag hade lyckats hålla tårarna från kinderna. Men det sprack när jag hörde Justins ljuva stämma sjunga: 
- You my one less lonly girl, utanför dörren. Jag vände mig om, hans leénde dog när han såg tårarna tränga fram genom ögonen. Han höll ut armarna och sa lugnt.
- Kom hit älskling. Jag sprang fram imot honom och kramade han hårt. 
- Jag.... älskar.... dig... sa jag mellan tårarna. När jag inte hade några tårar kvar gick vi långsamt mot sängen. 
- Vad hände? frågade han och jag skrattade till. Jag låste upp mobilen och tog upp meddelandet, sedan räckte jag mobilen till honom. Han läste meddelandet och kramade om mig.
- Det kommer inte hända dig något! sa han och jag nickade.
- Jo, det kommer det säkert, det kommer hända oss något. 
- Nejdå, sa Justin och log mot mig. Det där bländande leéndet, ska vi gå ner nu? frågade han.
- Okej, sa jag, jag kunde inte annat efter det leéndet. Tänk att jag in gillat honom innan, det kändes konstigt nu. Fast jag hade ju inte haft något imot honom. Inte nu heller, nu är jag ju kär i han. Han reste sig inte, och inte jag heller. Plötsligt tog han sitt huvud närmre mig och kysste mig på läpparna. Det var en kort kyss. Sedan reste vi oss upp och gick hand i hand ner för trappan. Som tur var hade jag inte sminkat mig änn. 
- Ska ni hämta era väskor? frågade Pattie när vi kommit ner. Vi vände och gick upp för trappan igen. Vi delade på oss och jag gick in i gäst rummet och hämtade alla sakerna. Justin gick in i sitt rum och jag gjorde lika dant. Jag gick ner med min resväska och sprang sedan upp för trappan igen. Jag krockade nästan med Justin i trappan och vi började gapskratta. Sedan sprang jag upp och hämtade Lovas bur och tillbehör. Hon hade inte vaknat och jag väckte henne inte heller. Jag sprang ner och Justin mötte mig i hälften av trappan och hjälpte mig med Lovas bur. Jag tackade han och sprang och hämtade mina sommar skor. Jag satte på mig skorna i hallen och hjälpte till att plocka ut allt i bilen. Justin hade på sig en keps men paparazzisarna var endå utanför huset. Justin gav mig en shal, ett par byxor, en några storlekar förstor jacka och en mössa. Själv tog han inte på sig något. Jag vägrade ta på mig sakerna och han gav med sig. De visste ju redan att jag fanns. Jag hade inte sett en nyhets tidning idag, men det skulle inte förvåna mig om jag var med i den, på framsidan. Vi gick ut och jag tryckte mig mot Justin, han tryckte mig mot honom också. Jag gjorde ingenting mot kamrorna. Det var många som frågade mig massor av frågor:
- Hur länge har ni varit ihop? 
- När träffade ni varann?
- Gillar du också att sjunga?
- Var kommer du ifrån
- Vart ska ni nu? 
- Älskar ni varann? 
Den sista frågan var jag tvungen att svara på.
- Vi älskar varann, sa jag kort. Det kändes som en evighet innan vi kom fram till bilen. Och när vi kom fram till den kände jag mig alldeles vimmelkantig. Vi hade som tur var redan satt in Lova i bilen. Pattie satte sig i fram sätet och jag och Justin i backsätet. Jag satte mig i mitten och han mot fönstret. Vi åkte snabt iväg. Det var tyst och lungt i bilen. Jag lutade mig mot Justins axel en stund. Sedan somnade jag. Justin puttade på mig lite. Vi hade stannat till. Jag tittade ut, vi var inte vid flygplatsen ennu. 
- Varför stannade ni? frågade jag och gäspade. 
- Kolla, sa Justin och pekade mot fönstret längst bort från honom, på andra sidan mig, där inte han satt. Jag tittade dit, på ett stort plakat i fönstret till kiosken såg jag med stor text skrivet: 
" Justin Bieber med okänd tjej! " Jag knäppte loss mig och sprang ut från dörren mot fönstret. Jag stannade innan fönster rutan och spärrade upp ögonen. Under texten var en bild på oss. Man såg mitt ansikte. Man såg ju precis vem jag var! Bilden var från gårdagen, när vi hade myst i stugan. Bilden var lite suddig. Men man såg tydligt att det är han, Justin asså. 
- Snygging, sa Justin bakom mig, jag ryckte till och ett leénde spred sig på mina läppar. Han kom upp bakifrån och kramade om mig. Han kysste mig på halsen. Det kiklades och jag skrattade till.
- Pappa kommer dö om vi håller på så här hemma, sa jag och han såg ledsen ut.
- Då kommer det bli problem, sa han osäkert.
- Varför det? frågade jag. 
- Jag kan verkligen inte sluta hålla på med dig, sa han och jag började skratta.
- Naw, sötis, sa jag och vände mig om. Jag lutade mig mot hans bröst och smekte med händerna över hans rygg. 
- Men allvarligt, sa han och jag ställde mig normalt igen. 
- Ja? 
- Kommer han dö!? frågade han.
- Nej, det kommer han ju inte.... Justin avbröt mig med att säga.
- Men då kan vi ju pussas och så? sa han och stirrade glatt på mig. 
- Men då kommer han stirra ut oss, och mamma hon kommer typ visa oss runt i huset i två månader! sa jag och Justin skrattade. 
- Aaa, visst, jag ska försökta charma dom! sa han och jag skrattade ennu mer. 
- Dom är svårcharmade, min förra kille, Ludvig, sa jag och Justin lyssnade, hatade de. Dom gillade han inte alls! Justin skrattade.
- Jag kan charma alla! 
- Klart du kan, sa jag och pussade honom på munnen. Pattie kom ut ur kiosken med fem tidningar och vi gick tillbaka till bilen. Alla fem tidningar hade varsitt upp slag om mig och Justin. Vi läste allt under tystnad. Jag hörde Justin sucka lite då och då. Jag gjorde ingenting, inte Pattie heller. 

_______________________________________________________________


:D KOMMENTERA! :D

Hej, nu kommer då mitt inlägg idag :D Hoppas ni gillar det :D 

___________________________________________________________________

Kap 16: Laugh

-------------------------------------------------------------------

Justins perspektiv:

- Justin! sa en arg röst. Jag ryckte till och kände något bredvid mig också rycka till. 
- Va? sa jag och blinkade mot solljuset. Jag blinkade och blinkade. 
- Ni skulle ju inte sova tillsammans! sa rösten igen. Jag kom på vem det var; mamma. 
- Du kan inte tvinga mig, sa jag och små skrattade. 
- Det kan jag väll visst, sa hon och gick fram imot oss. Hon ryckte tag i min arm och drog upp mig ur sängen. 
- Det är okej för mig, men inte för Heddas mamma, viskade hon i mitt öra. 
- Släpp mig! sa jag högt.¨
- Om du går och lägger dig i din egna säng! sa Pattie och släppte mig. Jag la mig snabbt i sängen igen, tog Heddas hand under täcket. 
- Jag ligger i min säng, sa jag och flinade. Pattie suckade högt och gick ut från rummet. Jag förstog henne. Hon ville ju göra som Heddas mamma sa, men det ville inte jag. Jag skulle säkert få skulden för det här. Men bara inte Hedda fick det var det lungt. Hedda hade somnat om och jag försökte kravla mig ur hennes grepp. Det gick inte utan att hon vaknade. Hon vakande långsamt. 
- Hej, älskling, sa jag och smekte henne över håret. 
- Hej, sa hon och gäspade. 
- Vi ska till Svergie idag, sa jag och hon suckade tungt. Jag skrattade lågt. 
- Ja vill inte hem igen, sa Hedda och la handen på min mage. 
- Varför inte det då? frågade jag. 
- Alla kommer stirra såhär, sa hon och tittade med mega ögon på mig. De flesta har väll redan sätt nyheten på varje nyhets blad i hela vida världen! Fast jag gillar det lite endå, jag gillar ju dig, men alla kommer stirra endå, sa hon och jag skrattade. 
- Då förstår du hur det är att vara berömd, sa jag och hon tittade på mig. 
- Jag förstår precis, eller inte, sa hon och båda började gapskratta. 
- Ska vi gå upp istället? frågade jag och hon kramade mig ennu hårdare. 
- Vi ligger kvar här en stund, sa hon och höll ett krampaktigt tag om mig. Det är ju första gången vi är tillsammans på riktigt, sa hon och jag flinade mot henne. 
- Okej, sa jag och lutade mig ner och kysste henne. Vi låg kvar där en stund och kysstes. Sedan gick vi upp och tog på oss. Jag satte på mig ett par mörka jeans och en ljuslila t-shirt. Hedda gick in i sitt rum och tog på sig ett par shorts och en mintgrön t-shirt. 
- Hej, snyggig, sa jag när hon kom in i mitt rum. Hon skrattade och sa:
- Du är snyggare. 
- Du är snyggast, jag gick fram till henne och kysste henne. Vi gick ner till köket och tog fram några mackor, juice, flingor och mjölk. Pattie satt i vardagsrummet och tittade på tv. Hon sa ingenting. Hon var nog inte så sur på mig, men Heddas mamma skulle bli, på mig eller Hedda om hon fick reda på det. Men det skulle hon inte. Vi åt frukost och packade sedan ihop alla saker vi skulle ta med till Sverige. Jag hade massvis med packning. Hedda hade mycket, men jag hade mer. 
- Hur mycket ska du ta med igentligen? frågade Hedda och mamma instämde. 
- Jag vet inte, det jag behöver, sa jag och ryckte på axlarna. Hedda och Pattie började skratta åt mig. 

___________________________________________________________________

Jag hoppas att jag hinner lägga in ett inlägg imon oxå! :D Ganska kort idag ;(

Hej, kommer kanske inte något imon :( Kanske inte hinner, ska vara med kompis på dagen och gäster kommer på kvällen ;)) Men nu kommer det en sådär kort ;(

__________________________________________________________

Kap 15: Sleep in my arms tonight

-----------------------------------------------------------

Justins perspektiv: 

När vi kom in i huset efter den korta resan hem till mig ringde det på telefonen. Pattie hade varit helt tyst under resan. Men nu sa hon.
- Det är nog till mig, jag tar det. 
- Okej, Hedda bärde Lovas bur. Jag hade tat Lovas tillbehör, och Heddas kläder. Vi bärde upp allt på övervåningen. 
- Du ska sova här inne, sa jag, sedan blinkade jag med ena ögat och flinade. 
- Puss, på dig, sa Hedda och viskade sedan, hoppas inte Pattie hör oss. 
- Nejdå, sa jag och börde in allt i gästrummet. Gäst rummet var mysigt, det hade vita gardiner, trägolv, ett fönster stor som en dörr, en byrå, ett litet skrivbord och en hyffsat stor säng. 
- Här kommer du trivas bra, sa jag och kramade om henne retsamt. 
- Jag vet, sa hon och skrattade. Vi hjälptes åt att packa upp lite. Vi satte Lovas bur på skrivbordet och tillbehören bredvid. Sammie var på buren lite, men när vi sagt till honom lite lugnade han ner sig och sket sedan att den stod där, han hoppade istället upp i söngen och la sig tillrätta. Jag var precis påväg att bära ner honom när Hedda stoppade min hand. Jag tittade henne i ögonen.
- Han får sova där, sa hon och skrattade, jag bor ju inte här, det är hans hus. Jag skrattade åt henne. Klockan hade redan blivit 10 innan mamma kom upp. 
- Det var riktigt många som ringde nu, först din mamma, sa hon och tittade på Hedda, sedan massor av paparazzis som ville interjuva dig, sa hon och pekade på mig. 
- Och du sa... sa jag.
- Nej, sa hon såklart. Men ni får gå och lägga er nu, ni ska till Sverige imon, sa hon. 
- Sverige? frågade Hedda. Kan inte mamma komma hit istället... sa hon tyst. 
- Ska jag till sverige? viskade jag glatt. Hedda tittade irriterat på mig.
- Jag vill inte dit, hon skrattade och jag skrattade med henne. Pattie la handen på Heddas axel och sa:
- Det blir säkert bra, sedan gick hon ner för trappan men ropade direkt efter, gå och lägg er nu! Och Justin du sover i ditt rum. 
- Jaja, sa jag och såg allvarlig ut. Sedan flinade jag och Hedda också. Jag pussade henne på munnen. 
- Ska jag hämta min tandborste? frågade hon. 
- Ja, det måste väll göras, sa jag och gick mot det stora badrummet. 

----------------------------------------------------------

Heddas perspektiv: 

Jag gick in i mitt sovrum och grävde fram min tandborste. Solen sken inte längre och det var dags att gå att lägga sig, men något som Pattie inte visste, men  kanske skulle få reda på på morgonen, var att jag inte alls skulle sova i min egna säng. Det var det bara jag, Justin och kanske Sammie som visste. När jag hittat tandborsten gick jag ut i "hallen".
- Justin! ropade jag försiktigt. 
- Här är jag, ropade han och ut stack ett huvud från bottre änden av hallen. Jag sprang smått dit och han omfamnade när jag kommit fram. 
- Jag hittade, sa jag retsamt och vi båda skrattade. 
- Vad bra, sa han med ett flin. Vi tog tandkräm på tandbortarna och borstade tänderna. Jag hade en eltandborste, det hade han oxå. Men hans var vit, min var blå vit. Jag hade fått den i julklapp förra året. Med massor av annat. När vi borstat klart tänderna gick han iväg mot sitt och jag mot mitt. Vi båda bytte om, jag satte på mig en några storlekar för stor och han tog bara av sig sina kläder, och satte på sig ett par shorts. Vi möttes automatiskt ute i hallen därefter. 
- Godnatt, sa han och kramade ärleksfullt om mig. Jag kommer om 5 minuter, är det okej? viskade han in i mitt öra. 
- Ja, klart det är, viskade jag och skrattade. Godnatt, vi ses imon, sa jag sedan komoflerande. 
- Det gör vi, sa han och pussade mig mjukt på håret. Vi skildes i tysthet men han ropade till sin mamma efteråt. 
- Godnatt mamma! Jag hade redan gått in i mitt rum och hörde inte om hon svarade. Väckarklockan tickade långsamt fram. 15, 16, 17, 18 och 19. Jag väntade på honom nu. Jag hörde något tassande mot dörren. 
- Hej älskling, sa jag och tittade upp. Det var bara Sammie. Jag suckade djupt. 
- Sammie, du kan inte bara komma nu, sa jag och skrattade. 
- Hej, älskling, sa någon och en siluett klev in i rummet. 
- Hej, sa jag och klappade med handen bredvid mig i sängen. Istället för Justin hoppade Sammie upp. 
- Vi kan gå in till mig, viskade Justin.
- Okej, v gick in i hans rum och la oss i sängen. Vi somnade ganska snabbt. Men när jag somnade låg hans armar om mig. 

___________________________________________________________________

HOPPAS NI LÄSER BYE BYE <3<3<3<3<3 

Hej, ska nog fixa en ny header :) Men hinner ej nu ;( 

Är ganska nöjd över inlägget, men början blev fejl ;)) KOMMENTERA MKT!<33 LOVE ME:D

--------------------------------------------------------------------

Justins perspektiv: 

Jag stirrade tomt på honom. 
- Men det får du tåla, sa Hedda till killen med det svarta håret. Han hade på sig ett par pösiga jeans och en vit t-shirt, den matchade till hans bleka hy. 
- Jag kan det inte, sa killen och tittade surt på mig. 
- Det måste du nog tuvärr, sa jag. Han tog ett steg mot oss.
- Chris, jag känner dig inte, jag gillar dig inte, inget illa menat, men jag gör det inte, sa Hedda. 
- Det måste du! Får jag prata med dig själv? frågade han och tittade på mig.
- Visst, sa jag och släppte Hedda. Hon tittade osäkert på mig och pussade mig på kinden. Chris tittade äklat på mig och tittade efter Hedda när hon gick mot stugan. 
- Jag hämtar säkerna så länge, så att vi kan komma här ifrån, sa Hedda när hon nästan var framma vid stugan. 
- Visst, sa jag och tittade leénde efter henne.Chris tittade äklat på mig och tittade sedan efter Hedda när hon gick mot stugan, han busvisslade.
- Lägg av, sa jag och glodde argt på honom. 
- Nej, sa han och tittade trotsigt på mig. 
- Vad vill du? frågade jag och ignorerade hans svar. 
- Släpp henne. Var det enda han sa. 
- Va? Vadå släpp henne? 
- Ge dig iväg utan henne! sa han.
- Varför skulle jag göra det? frågade jag.
- Säg att du inte gillar henne längre. Att du har tröttnat på henne eller något. 
- Varför? sa jag strängt.
- För annars kan det hända något, något riktigt hemskt, jag har kontakter, förstår du, sa han och tittade överlägset på henne. 
- Det har jag med, jag har livvaktare, sa jag och flinade mot honom, jag kommer inte släppa henne. Hon får sticka ifrån mig då. 
- Okej, gör som du vill, men du kommer ångra dig! sa han och tittade på mig sedan gick han in i huset. Jag gick mot stugan.

-----------------------------------------------------------


Heddas perspektiv:

Jag såg att de tjafsade där ute. Jag vågade inte gå ut. Men jag var rädd att de skulle börja slåss. Jag bestämmde mig för att stanna, jag ville inte höra vad de sa. Efter en stund gick Chris och Justin begav sig till stugan. Han gick med tunga och långa steg. Han var så snygg i halvkorta jeans och en vit t-shirt. Det passade honom verkligen. Han knackade på stugan. Jag öppnade och slängde mig om hans hals.
- Hej älskling, sa han och skrattade. 
- Hej den snyggaste och sötaste i världen, sa jag och han skrattade. Han stog framför mig och ledde mig baklänges till den lilla sängen i hörnet. Han vände sig om så att han hade ryggen mot sängen och jag puttade mjukt ner honom i sängen. Jag kysste honom mjukt, hans läppar var varma och fuktiga. Han besvarade kyssen. Vi låg där en stund och kysstes, det var mysigt. 
- Mamma kanske bli orolig om vi inte ringer nu, sa Justin och skrattade smått.
- Det klart, sa jag besviket och reste mig upp. Jäg kände blixtar mot ögonen. Jag bländades och blinkade förtvivlat. Justin drog ner mig i sängen igen. HAn höll mig som en liten bebis och krypte in till hörnet i sängen. Han hyssade mig och pussade mig i pannan.
- Det är nog paparazzis sa han och pussade mig igen. Jag skrattade nervöst. 
- Jag tycker det är mysigt när de kommer sa jag och lutade mig mot hans axel. 
- Varför det? frågade han och flinade.
- För då får jag vara så nära dig, sa jag och pussade honom på munnen. 
- Då tycker jag att de är mysigt när de kommer också, sa han och tryckte mig hårdare mot honom. Jag skrattade.
- Vänta lite, sa han och jag satte mig bredvid honom. Han reste sig upp och kollade ut. 
- De är borta. Jag ringer, medans du packar ihop, okej? 
- Visst, sa jag och började packa ihop sakerna som var utspridda i stugan.

---------------------------------------------------------

Justin perspektiv:

Jag ringde Patties nummer.
- Hej mamma, sa jag och sa sedan snabbt, kan du komma och hämta oss, paparazzisarna var här för en stund sedan, de fick HEdda på foto. 
- Jag kommer direkt, sa hon och vi la på. 
- Mamma kommer strax, ska jag hjälpa dig med något? 
- Ken du ta Lovas bur? frågade Hedda och pussade mig på kinden. 
- Visst, sa jag och la ner alla Lovas tillbehör i en pappåse som stog bredvid buren. Det tog inte lång tid och jag vände mig snabbt om till Hedda. Hon satt fortfarande och packade ut alla saker från garderoben. 
- Jag kan hjälpa dig, sa jag och satte mig bredvid henne. Hon andades tungt och såg inte på mig, hon svarade med ett svagt.
- Visst.. det lät som om hon tog andan och grät. 
- Vad är det? frågade jag oroligt och smekte henne med handen över håret. 
- Inget, sa hon och torkade bort tårarna med tröjärmen. Jag tog hennes huvud i mina händer och kysste henne på munnen. Hon började hosta, så jag satte mig i skräddar sits på golvet med henne i knät istället. Jag vagade henne mjukt. Mjukt och kärleksfullt vaggade jag henne fram och tillbaka. 
- Vad är det? frågade jag försiktigt. 

------------------------------------------------------

Heddas perspektiv:

Tårarna hade bara kommit. Men de ville inte ta slut, jag grät för ingenting, pinsamt. Jag satt i Justins famn och han vaggade mig fram och tillbaka. Det var mysigt. Jag la huvudet mot hans bröstkorg.
- Vad är det? frågade han försiktigt. 
- Jag vet inte... svarade jag. Jag är bara stressad, sa jag och tittade upp mot honom. Han kändes som en sol, han utsrålade så mycket värme. 
- Är du säker? sa han. Jag var tveksam, det var något mer, sedan kom jag på det. 
- Jag är rädd att inte vi kommer få vara tillsammans hela sommaren, det känns så.. sa jag och tänkte efter. Justin böjde sig ner och kysste mig. 
- Jag kommer inte lämna dig, aldrig! sa han när han tog en paus från kyssandet. Jag besvarade så klart kyssen. Sedan satt vi där en stund. Till Pattie kom. Då åkte vi obeskymrat hem, men det var något som hängde över oss, som ett svart moln på en blå himmel.

__________________________________________________________



Kom igen, kommentera! :D

HEJ! :D Nu kommer ett till inlägg :))))

Vill bara skriva meer! :D

_________________________________________________________________________________ 

Heddas perspektiv:

Det var som en smäll, jag vill inte åka hem? Jag vill inte visa Justin mitt stökiga rum! Jag ville inte visa honom runt i huset och nästan dö av pappas blickar. Justin skulle säkert tycka om det, men inte jag. 
- Vi får se, kan inte du och Pattie mamma.
- Justins mamma, sa jag. 
- Okej, ge henne telefonen. Jag gick ut i köket och gav Pattie telefonen. 
- Hej, det är Pattie, hörde jag henne säga innan jag gick in i vardagsrummet igen. 
- Hej, hur gick det? sa Justin och slog på platsen bredvid honom, han log sitt snea leénde och jag log tillbaka, leéndet slocknade när jag kom på vilka problem vi hade. Med allt, men jag skulle inte ge upp. Jag gick och satte mig bredvid honom. Han förde sin hand bakom min nacke och kysste mig mjukt. Jag besvarade kyssen och vi kysstes en stund. Jag hörde någon harkla sig, men brydde mig inte. 
- Hallå, sa Pattie högt. Justin avslutade kyssen och jag blev illröd i ansiktet. 
- Ja? sa Justin och la handen runt min nacke, över ryggstödet på soffan. 
- Din mamma och jag, började Pattie och tittade på mig, kom överens om att du sover här inatt, sa hon, så får vi reda ut detta imon, men vi kom också överens om att du Hedda, ska sova i gästrummet, inte inne hos Justin. Justin skrattade. Men skrattet dog när han fattade att Pattie menade allvar. 
- Men.. Justin tänkte efter.. Hon är mörkrädd. Kom han inte på något bättre? 
- Kan inte du ha det tänt? frågade Pattie och tittade snällt på mig. 
- Jag är inte mörkrädd, sa jag och knuffade till Justin i sidan. 
- Jaha, Pattie tittade på Justin och sa sedan, diskutionen är slut, men har du numret till familjen du bor hos? 
- Ja, här, sa jag och tog upp min mobil, jag tryckte in på kontakter och sökte sedan på familjen jag fick fram numret och gav Pattie telefonen. 
- Tack, sa hon och gick in i köket. Justin suckade. 
- Det gör inget, sa jag. 
- Jo, sa han och skrattade, vi kommer på något. Han böjde sig fram mot mitt öra och viskade. 
- Jag hämtar dig. Jag flinade och pussade honom. Han börde sedan upp mig i hans knä. Pattie kom in i rummet. 
- Det sa att det var okej, sa hon. 
- Men får vi inte följa med på djurparken då? frågade Justin. 
- Nej, det ser inte bättre ut, jag ska iväg och handla, men ni får vara ensamma här, okej? 
- Javisst, sa vi i kör. Hon packade ihop pengar och tog med sin väska. Sedan tog hon på sig sin svarta jacka och gick ut. 
- Hejdå, sa hon när hon gick ut. 
- Hejd, svarade vi. 
- Vad ska vi göra? frågade jag. 
- Vi kan... titta på film i mitt rum kanske? frågade Justin. 
- Visst, sa jag och kom sedan på en sak. 
- Men vi måste ju hämta mina saker först! Tror du vi kan göra det utan paparazzisarna i hälarna? 
- Annars kan vi göra det när mamma kommer hem, sa Justin och pussade mig. 
- Aa, det kan vi, vi måste ju hämta Lova, kan hon sova på ditt rum? frågade jag.
- Javisst, sa han och log änglalikt. Jag slängde armarna om honom och kramade honom kärleks fullt. 
- Kan du lova att aldrig sticka iväg från mig? frågade jag.
- Det kan jag, sa han.
- Bra, sa jag, ska vi gå upp? Han nickade och bärde upp mig. Jag sprattlade men han vägrade släppa mig.
- Justin! Du kan inte bära mig hela vägen! 
- Jo du det kan jag, ska jag ut mana dig? frågade han. 
- Nej, sa jag och lutade mig mot hans axel. 
- Jo, sa han och började gå upp för trappan.
- Jag är rädd att jag kommer somna om vi kollar på film, sa jag och skrattade. 
- Det är lugnt, men vad vill du se, shawty? frågade han och pussade mig. Jag mötte hans läppar och pussade honom tillbaks. Han stannade plötsligt påväg upp och bara stog stilla medans vi kysste varann. 
- Jag älskar dig, sa jag, du kysser sjukt bra, sa jag och skrattade. Han skrattade också och gick upp för trappan. 

---------------------------------------------------------------------

Justins perspektiv:

Du med, sa jag och pussade henne på kinden. Jag klev upp på sista trappstegetr och var uppe på övervåningen. Jag gick in i mitt rum och satte mig på sängen med Hedda i knät. 
- Tänk att vi träffades i förrgår och idag pussar vi varann hela tiden! sa Hedda och skrattade. 
- Det var väll kärlek vid första ögonkastet? sa jag och log. 
- Ja, sa hon och funderade. 
- Vad vill du titta på? frågade jag. 
- Något läskigt, sa Hedda. 
- CSI? frågade jag.
- Visst, sa Hedda och skrattade. 
- Avsnittet jag var med i? Har du sett det? frågade jag. 
- Har du varit med där?! frågade Hedda. 
- Yes, sa jag och skrattade. 
- Det ser vi! sa Hedda glatt. Hedda satte sig i sängen och jag gick bort mot tv:n som stog en bit från sängen. Jag tog fram cd:N startade dvd-spelaren och satte igång avsnittet. Sedan satte jag mig bredvid Hedda. Sängen var stor men Hedda satt nästan i mitt knä endå. Jag gillade det, det var mysigt. Det skulle inte varit mysigt om hon satt en meter bort. I avsnittet hände det inget jätte läskigt. Men när jag som Jason McCann blev stjuten i slutet hoppade hon till och tryckte sig hårdare mot mig, som om hon ville försäkra sig att jag levde. Jag pausade. 
- Jag lever, sa jag och skrattade mjukt. 
- Jag vet, sa hon och skrattade. När vi tittat klart på filmen kom mamma hem. Hon kom upp och frågade vad vi gjorde. 
- Vi tittade på film, sa Hedda, som låg med huvudet mot min axel.
- Okej.
- Kan vi åka och hämta Heddas saker? frågade jag. 
- Okej, sa hon och gick ner.
- Kom, sa jag och började gå ner. Hedda jäspade och jag bärde upp henne i famnen. Jag bärde ner henne och Pattie suckade. Jag kramade henne hårdare och gick ut till bilen. Inga paparazzis kom, som vi såg så vi åkte ostörda till huset där familjen bodde. Hedda visade vägen.

---------------------------------------------------------------------

Heddas perspektiv:

Jag visade vägen till huset. Det var ljust i alla fönsterna när vi kom dit. Chris öppnade när vi knackade på, Justin stog bredvid mig och höll mig i handen. Chris tittade på handen och frågade.
- Så, det är din pojkvän? 
- Du kan åka hem, vi ringer dig sedan, okej? sa Justin och tittade mot Pattie.
- Okej, hörde jag henne säga. Sedan klev hon in i den röda bilen och körde iväg. 
- Ja, det är det, sa jag och log. Justin släppte min hand och la handen runt min midja istället. 
- Det var ju  roligt för dig, sa han surt och ropade: Effie, kom, Hedda är här! Han tittade sedan med avund i blicken på Justin. Jag ställde mig framför Justin och han la handerna runt min mage och lutade huvudet mot mitt huvud. Han glodde in i Chris ögon. 
- Vänta mamma, du behöver inte komma, jag vill prata med er, sa Chris och shasade ut oss genom dörren. Han följde med oss ut. Justin hade flyttat sina händer runt min midja och stog bredvid mig istället. 
- Varför vill du prata med oss? frågade jag. 
- Jag tål det inte, var det enda han sa, jag tål det inte. 
- va? Vad tål du inte? frågade jag. 
- Att ni är ihop.. sa han och tittade sorgset på mig. Jag blev förvånad, riktigt förvånad. 

------------------------------------------------------------------------

Hope you have a good day, goodbye<3

HEJ! Hoppas ni fortsätter läsa! Har äntligen kommit på en bra handlig och vill fortsätta skriva :D Så snälla, fortsätt läs! :D Här kommer del nr 12 ;)

________________________________________________________

Justin perspektiv: 

Jag smekte henne över håret. Det bruna fina håret. Håret var lockigt och det lockade sig runt mina fingrar. Jag skrattade mjukt. Hon tittade upp mot mig och frågade var det var. 
- Inget, svarade jag och skrattade. Hon ryckte på axlarna och la sig bekvämt på min bröstkorg igen. 
- Världens finaste, sa jag och pussade henne på håret. 
- Du är, sa hon. 
- Jag vet, sa jag och sa sedan, skojja, du är finast! Hedda skrattade åt mig och pussade mig på näsan.
- Du har rätt, du är sötast, jag fattar inte att du gillar mig. Just när jag sa det började de smattra utanför fönstret. Hedda skrek till och jag skymde hennes huvud med min hand. 
- Ta det bara lugnt.. sa jag lugnande. 
- Jag försöker, halvskrek hon, vad är det som händer? 
- Det är bara paparazzis.. sa jag lugnt. 
- Bara? 
- Det kunde varit fler. Jag fattade det inte, hur kunde de komma upp? Mitt rum låg ju på övervåningen. Men tillslut fattade jag hur det hängde ihop! Pattie hade varit uppe på taket och hämtat en Jazmyns boll, som jag hade slängt upp, på taket för någon sag sedan. Och hon hade inte stält tillbaka stegen hon använde. En sån där jätte stor stege. Nu fatatde jag det. Hoppas mamma snart kom upp. Eller att paparazzisarna stack. Försvann, helst. Iallafall nu för till fället. 
- Titta ner i täcket, titta inte upp! viskade jag in i Heddas öra. Hon tittade ner i täcket.
- Vad ska du göra? frågade hon när jag plötsligt reste mig upp och gick mot fönstret. Bättre att paparazzisarna visste att jag var här än att de visste att jag var här, med en tjej! Det skulle bli panik i skvaller världen. De skulle det ju endå bli, det visste ju att en tjej var här. De var ju inte dumma. 

-------------------------------------------------------

Heddas perspektiv:

Han gick iväg från mig. Han hade sagt att jag inte fick titta upp. Men jag var tvungen, jag var så nyfiken. Jag tittade försiktigt upp. Jag såg inget och var tvungen att titta närmre. Paparazzisarna skulle på mig på fotto, men det spelade ingen roll, för jag älskade Justin. Jag förstog det inte själv, man kunde inte älska någon så snabbt. Men jag kunde antagligen. För det gjorde jag. När jag berättade det för mamma skulle hon tro att jag blivit galen. Och att jag överdrev. Det gjorde jag inte, han var mitt allt, och Lova såklart. Jag tittade upp med hela ansiktet men blev bländad av kamrablixtar. Justin tittade på mig, han såg att jag tittade. Han drog ner pasigenerna(stav) och sprang mot mig. Man såg lite igenom pasigenerna också, men inte lika mycket. Justin höll handen för mitt ansikte. Det var meningslöst. Så jag drog bort hans hand och pussade den istället. Han var envis och satte handen för mitt ansikte igen. Precis när han gjort det kom Pattie upp, hon tittade in i rummet och kallade dit oss. Justin gick på min vänstra sida och höll sin höger arm runt min midja. Samtidigt som hans vänstra hand var framför mitt ansikte. Vi kom ut i hallen på över våningen. 
- Förlåt! sa Justin och kramade om mig. Jag besvarade kramen och skrattade mjukt.
- Det är lugnt! Det är ju inte ditt fel, det gör inget, sa jag och skrattade ennu mer. Han släppte mig inte utan stog bara med armarna om mig. 
- Så vad hände? frågade Pattie. 
- De bara kom! sa Justin med gråten i halsen. 
- Det gör ju inget! sa jag och pussade honom mjukt på kinden. 
- De kommer aldrig släppa dig! sa han, de kommer följa efter dig överallt. 
- Jaja, jag får iallafall vara med dig! sa jag. Pattie skrattade. Jazmyn kom upp för trappan med små steg. 
- Va händer? frågade hon och Pattie bärde upp henne i famnen. 
- Inget, sa hon. Justin ställde sig vid sidan och mig men hade fortfaranade högra handen om min midja. Vi gick ner i köket och funderade på hur vi skulle göra. Med mig och Justin alltså. Jag vägrade släppa honom, och jag skulle aldrig göra det. Vi kom överäns om att jag skulle ringa min mamma och fråga vad hon tyckte, jag protesterade och sa att det kostar så mycket att ringa härifrån till sverige, men de vägrade ge sig. Så tillslut fick jag snällt ta telefonen ur sin hållare och gå ut i vardagsrummet och ringa. Justin var mig hack i häl. Han var så nyfiken, så söt! Jag slog numret och tog telefonen mot örat sakta, sedan petade jag Justin snällt i magen. Sedan flinade jag lite, han med. Mamma svarade i telefonen precis när jag pussade Justin på kinden. 
- Hej.. sa hon osäkert. Justin började skratta. Jag fick panik och sa snabbt.
- Hej, det är Hedda, förlåt jag är ute och går. 
- Hej Hedda! sa hon glatt. 
- Hej! sa jag glatt, men oroligt. För Justin skrattade, ganska högt, framför mig. Jag puttade honom mjukt i magen en han kunde inte sluta skratta. 
- Vad är det som låter? 
- Det är bara tv:n, sa jag och ongrade mig sedan, eller...
- Var inte du ute och gick? frågade mamma. 
- Jo, jag gick förbi någon som skrattade. Mamma tänkte efter en stund.
- Berätta sanningen nu. 
- Okej, sa jag, jag har träffat någon, en kille, sa jag. Har du en data nära? 
- Vad roligt! Ja, vänta lite bara, jag använde den precis... Så nu är jag uppe. 
- Gå in på google på internet, sa jag.
- Ja, jag är där, sa hon.
- Sök på: Justin Bieber. Jag hörde svagt att hon knappade inte det. Medans hon gjorde det kom Justin och satte sig bredvid mig. 
- Ja... Vem är detta? frågade mamma.
- Min kille.... sa jag tyst. 
- Va? Vad sa du? 
- Min kille! sa jag högt. 
- Så söt! sa mamma, jag blev sur, det var min kille, hon kan inte säga att han är söt! Fast jag förtod henne, han var söt, väldigt söt. 
- Justin heter han, som du kanske redan förstått. Han bor här i Canada. Och han är ganska känd, sa jag, väldigt känd, rättade jag sedan. 
- Jaha... sa mamma, är det därför det finns så många träffar! 
- Ja, det är det, sa jag och tittade på Justin. Han pussade mig på kinden närmast telefonen.
- Det var han, sa jag och skrattade, han är världens sötaste. Men vi har ett problem. sa jag. 
- Det finns det nästan alltid! sa mamma, låt höra, sa hon och lyssnade. 
- Innan, för en timme sedan kanske, var vi uppe och..mhm... myste, sa jag och harklade mig, han är ju väldigt känd, så det kom paparazzis, vi visste ju inte att det skulle komma. Så det tog massor av fotton på oss, tillsammans, och de kommer antagligen finnas överallt imorgon, eller kanske redan nu! sa jag. Och det gillar inte Justin, sa jag och tittade på honom. Han skakade på huvudet.
- Ne, det gillar jag inte, sa han sedan leksurt. Sedan skrattade han. 
- Ja... Jag vet inte, kan ni inte stanna där? 
- Nej, de kommer förfölja oss, kanske mest mig, de vet ju redan vem Justin är, de vet inte säkert vem jag är. 
- Men ni kanske kan komma hit? 

_________________________________________________________________________________ 

Vill ni ha mer KOMMENTERA! :D