HEJ! KOMMENTERA! Denna novell är nog snart slut tror jag... ;D Får se! VAD VILL NI? KOMMENTERA! 

_____________________________________________

8 mars: Kap 54: Do you be surprised? del 1

--------------------------------------------

   

Jag räkte fram pappret med massor av text. Hon tog det och nickade. 
- Första klass? frågade hon och jag ryckte på axlarna. 
- Okej, det står det här, jag log smått. Tack Scooter! 
- Då är det väll så, sa jag och hon nickade, det är inte jag som beställt flygbiljetterna, det var min killes typ manager, eller något, jag ska åka dig och hälsa på, sa jag snabbt och hon log.
- Lycka till med killen, jag log och hon gav mig pappret.
- Hejdå, sa jag och han svarade.
- Hejdå. Jag var bara tvungen att prata med någon om det, jag var verkligen tvungen. JAg gick vidare och visade mitt pass en till gång innan jag fick gå på planet. Hela planet var fullt med första klass platser, hon måste skojat när hon frågade? Jag letade upp min plats, 38 och satte mig ner. Det var massor av plats vid fötterna och man hade också ställen man kunde ställa väskan. Jag reste mig upp och krånglade mig ut till gången igen. Jag höll på att klippa till en i ansiktet med väskan när jag skulle lägga upp den på hyllan. 
- Förlåt, sa jag kort men tittade inte personen i ögonen. 
- Det är lungt, sa personen. Jag kollade ner på personen. Det var en kille i min ålder, blont hår, blåa ögon. Pratade också svenska. Jag klämde in väskan på hyllan och stängde med en suck luckan. Personen med det blonda håret reste sig upp och öppnade luckan jag just stängt. Jag skrattade till och rodnade spred sig på mina kinder. 
- Förlåt, visste inte om du skulle lägga in något. Han skrattade och tittade på mig. 
- Haha, det är lugnt, sa han och log ett otäckt vitt leende. Jag log lite tillbaka, men bara ett litet litet leende. Jag satte mig ner i sätet jag satt på innan. 
- Är det ledigt här? frågade någon när jag satt mig, jag kollade upp och såg på killen med det blonda håret igen. Jag ryckte på axlarna. 
- Jag vet inte, sa jag. 
- Jag kan sätta mig här, sa han och kollade sig runt i planet. Han satte sig sedan ner bredvid mig. På något underligt sätt ville jag inte att han skulle sitta här, bredvid mig. Det kändes skumt. 
- Så varför ska du till LA? frågade han och jag kollade mot honom igen. Blicken hade flugit ut till fönstret. Planet hade inte startat än, väldigt jobbigt, kunde de inte starta snart? 
- Eehh.. sa jag och visste inte vad jag skulle svara, hälsa på min kille, sa jag så självsäkert jag kunde. 
- Jaså, sa han lite besviket, vad heter han då? frågade han och jag svarade snabbt, för snabbt.
- Justin, sa jag och han kollade på mig. 
- Justin? Ville han veta efter namnet? Varför? 
- Bieber, sa jag tyst. Hoppas han inte hörde.
- Va? Vad sa du?
- Smith, ljög jag och han nickade.
- Okej. 
- Varför ska du åka? frågade jag och han kollade mot mig igen. 
- Jag ska åka på semester, jag kollade osäkert på honom. 
- Ensam? Han skrattade.
- Mamma och pappa är redan där, sa han och jag nickade. Jag stannade hemma pågrund av skolan, sa han och jag nickade ennu en gång. 
- Vilken klass går du i? frågade jag och han sa:
- Gymnasiet.
- Jag med, han nickade och jag kollade ut från planet igen. Varför ljög jag om Justins namn? Nu skulle allt bli så krångligt.
- Hur träffades ni? Jag blev nästan lite chockad över frågan, varför undrade han.
- Va? 
- Du och Justin, sa han och jag skrattade tort. 
- Jaha, eeeh, han var ute med sin hund och jag joggade, sedan så sa jag att hans hund var söt och han frågade om vi skulle gå på typ en dejt, om jag kommer ihåg rätt. 
- Bor han i LA? Jag nickade.
- Var du här då eller? 
- Nej, jag var i Canada, han var där han bodde innan, sa jag och han nickade.
- Hur ser han ut? 
- Brunt hår, bruna ögon... As snygg, söt, bäst, allt, sa jag självsäkert och suckade glatt till.
- Vad heter du föresten? frågade jag och han kollade på mig igen.
- Kalle, sa han och jag nickade, du då? frågade han och jag svarade.
- Hedda. 
- Fint! sa han och jag svarade.
- Tack, ditt med, han skrattade. 
- Vad kan du mer säga om Justin då? frågade han. 
- Varför undrar du så mycket om Justin? 
- Vet inte.. sa han och var tyst. 
- Spännfast säkerhetsbältena! skrek högtalarna ut och jag knappte snabbt fast mig. Samma gjorde Kalle. Jag kollade ut. Solen hade redan börjat gå ner, himlen var aldeles rosa. 

   

Sedan lyfte planet. Jag kände Kalles blickar på mig hela tiden. Det dödade mig, varför glodde han på mig? VARFÖR? 

----------------------------------------------

   

Scooter hade gått för en stund sedan. Han sa att han skulle göra ett "ärende". Visst, såklart han skulle. Jag fortsatte jobba, som vanligt. Vi hade inte jobbat så länge. Bara i 30 minuter eller något. 
- Paus! ropade någon. Jag reste mig snabbt upp och sprang till rummet bredvid. Jag satte mig ner i soffan och messade Hedda.
' Vad gör du, älskling?<3 ' skrev jag.

-------------------------------------------------

   

Jag var sjukligt nära på att messa Justin flera gånger. Men jag hindrade mig själv från att göra det. Det skulle vara en överaskning. När vi bara hade en halv timme kvar plingade min mobil till. Då kom jag på att jag borde sätta på flygplansläge. Oj. Jag tog upp mobilen och kollade smset. Från Justin. Såklart. Jag kollade på smset och skrattade lite smått. Det ståg:
' Vad gör du, älskling? ' Gud, det var ca 1 timme kvar innan jag skulle få träffa han. Gud vad jag saknade han. Jag kände någons andedärkt mot mina händer och kollade upp. Kalle satt lutad över mig och glodde på min mobil. Han lutade sig snabbt bak och kollade generat på mig. 
- Älskling? Han skrattade hånfullt. Är ni typ gifta eller något? Jag skakade på huvudet. Jag hatade sådanna här situationer.
- Nej, sa jag tyst.
- Va? sa han och jag sa lite högre.
- Nej, det är vi inte, inte än. 
- Du är ju typ 17? 
- Än, sa jag jag vill inte gifta mig än!
- Ni kanske har barn också? Och en liten sommarstuga vid landet? sa han hånfullt. 
- Nej, det har vi inte. 
- Är du säker? Har du TITTAT? sa han arg.
- Varför är du så arg? sa jag han lugnade ner sig.
- Förlåt. Jag tystnade och kollade ut genom fönstret. 
- Men alvarligt älskling? 
- Han får kalla mig vad han vill, sa jag. 
- Fetto också eller? Han skrattade hånfullt igen. Vad var det med honom? 
- Du vet inte vem min pojkvän är okej? Så sluta försöka trycka ner mig, jag bryr mig inte okej?
- Ha, jag vet nog vem din kille är, ful, ful, ful. Jag blev rasande. 
- Håll käft, vill du ha en bild på honom? frågade jag och han nickade trotsigt. Jag öppnade mobilen och letade fram en bra bild på Justin. 
- Detta är min kille. Kalle blev tyst.
Planet gick ner för landning. Kalle hade varit tyst enda sedan jag visat bilden. Han hade inte sagt ett ord. Bra, han kunde gärna vara tyst för mig. Jag spände fast mig och samma gjorde Kalle. När vi landat plingade min mobil till igen. Det hade den gjort ett antal gånger. Det hade stått bland annat: 
' Hedda? Varför svarar du inte? Love u<3 ' 
' Svara<3 ' 
' Hallå?<3 ' Jag kunde inte svara uppe i luften. På detta smset ståg det:
' Hedda, snälla svara<3 Saknar dig som in i så snälla svara<3 ' Kalle hade rest sig upp och tagit sin packning, sagt ett kort hejdå och gått sin väg. Jag hade knappt svarat på orden, orkade inte. Jag reste mig och tog min packning, så som Kalle gjort några minuter tidigare. Jag la ner mobilen i fickan och tog ett stadigt tag och väskan. Jag la ner den i sätet igen och satte på mig min jacka. Den alldeles för tjocka. Jag knappte den inte. Jag tog min väska och gick med mycket möda ut från flyget. 
- Hedda! hörde jag någon ropa en bit bort. Jag vände mig om och kände någon ta tag i min arm. Jag kollade upp mot Kalle. 
- Förlåt, sa han och jag ryckte åt mig min arm. 
- Det gör inget, hejdå, jag log lite och vände mig om och gick iväg. 
- Hedda! Här borta! ropade någon och jag tittade snabbt dit. Där stog Scooter och vinkade mot mig. Jag började springa mot honom och var tvungen att krama honom lite.
- Välkommen till LA Hedda! sa han och jag skrattade.
- Tack. Vi gick ut till hans bil och vi satte oss i den. 
- Var beredd på att Justin kommer bli typ chockad, sa han och jag nickade.
- Jag är beredd.
- Bra. Vi åkte ett tag och kom sedan fram till ett jätte stort hus. 
- Wow, sa jag och Scooter skrattade. 
- Justin har paus just nu, så jag vet inte riktigt var han är, sa han, ville du leta själv eller ska jag följa med? frågade han. 
- Jag går själv, sa jag och han nickade.
- Okej, lycka till! Jag log och gick in i den gigantiska byggnaden. 

____________________________________________

KOMMENTERA! 

_____________________________________________

7 mars: Kap 54: The surprise del 2

-------------------------------------------

   

Jag rusade ner för trappan. 
- Mamma, skrek jag glatt och rusade in i vardagrummet. Jag höll på att ramla så jag tog stöd på soffan. -
- Jag åker ikväll! skrek jag glatt. 
- Va? frågade mamma.
- JA! sa jag och log stort. 
- Va? Jag suckade och skrettade smått, hon var trög ibland. 
- Scooter ringde precis, han sa att Justin var väldigt okoncentrerad, och frågade om jag kunde komma tidigare. Och jag  sa att jag kunde, Justin kommer inte få reda på något. Flyget går halv 6 ikväll! sa jag och hade ett stort leende. 
- Aha, sa hon uppgivet och jag kollade chockat på henne.
- Vad är det? 
- Kan du inte vänta till imon? 
- Nej! Justin ville att jag skulle komma nu på direkten. 
- Han visste väll inget? frågade hon och log lite lurigt. Fan. 
- Eeehmm... sa jag och funderade, vad skulle jag säga nu? 
- Okej då, du får väll åka då, om han nu vill det så mycket, sa hon och rodnaden spred sig på kinderna. 
- Hehe, sa jag och vi skrattade lite. 

- Flyget går om 2 timmar! skrek jag när jag rusade ner för trappan för andra gången på en dag, jag brukade inte rusa ner för den, men springa hände. 
- Jaja, sa pappa som satt vid matbordet och läste en tidning. Jag stampade med foten. 
- Vi ska åka nu, kom! sa jag strängt och han suckade och stängde tidningen. Han kollade besvärat på mig och reste sig upp. Äntligen! Hjärtat dunkade i 200 km/h i bröstet. Det kändes som om jag skulle spy. 
- Kom igen då! Skynda dig! halv skrek jag och han stannade. 
- Ska jag köra dig över huvud taget? frågade han och jag suckade. Jag hatade när han gjorde såhär. Jag nickade överdrivet.
- Ja, sa jag och han nickade. 
- Sluta tjata då. 
- Jag går ut sålänge. Jag drog på mig mina converse och satte på mig min jacka. Den var överdrivet tjock, men det var den enda jackan jag hade. Jag tänkte igenom allt jag hade packat ner i min resväska. Tuggummi, check. Underkläder, check. Andra kläder, check. Koftor, check. Mjukis, sovkläder och liknande, check. Tandborste tandkräm, check. Och massor av annat, som onödiga jeans, check. Jag hade också tagit med ett papper mamma gett mig, till det onödiga hotellet hon beställt. Jag hade sagt till henne flera gånger att det var onödigt, men det tyckte inte hon. Hon hade bestämt att jag skulle bo där, som jag inte skulle. Jag drog jackan tät om mig när jag gick utanför dörren. Det var kallt, jag hoppades verkligen på att det inte var såhär kallt i LA. Jag gick ut och ställde mig utanför bilen. Efter en stund och mycket frysande kom pappa ut och låste upp bilen. Han var inte med på att jag skulle åka. Han ville att jag skulle sakna Justin, helst glömma han. Pappa låste upp bilen och jag hoppade in och satte på radion. Jag sjöng med i låten påväg till flygplatsen. Det tog ett tag att komma dit. Jag visste inte vad flygplatsen låg, eller vad den hette. Det enda jag ville var att komma ifrån Sverige. Upp i luften och ner i USA. 

-------------------------------------------

   

Jag jobbade på min nya låt, men kunde knappt inte koncentrera mig. Hedda skulle komma imorgon. Det var omöjligt. Jag försökte intala mig själv att hon kom, men det kändes endå som om hon inte gjorde det. Scooter hade åkt iväg för en stund sedan. Jag reagerade knappt när personer gick in och ut från rummet. Jag var inne i att intala mig själv att hon kom, tjejen med det magiska namnet, som alltid fick mig att le. Hedda. 

-------------------------------------------
   

- Gate 27 har öppnats! sa de i högtalarna och jag reste mig upp. Jag kramade om handtaget på min resväska och gav mig av till gate 27. Det var därifrån planet skulle gå. Jag kramade om mitt pass och något papper jag skulle visa fram i vänsterhanden när jag gick in mot gaten. 

_____________________________________________

Så dagens kapitel! :D

_________________________________________

5 mars: Kap 54: The surprise del 1

------------------------------------------

   

Jag kunde inte koncentrera mig. Det gick inte, jag saknade henne för mycket! 
- Justin! sa Scooter. Jag kollade upp och nickade.
- Ja? 
- Vad tycker du? frågade han och jag tittade frågande på honom. 
- Va? 
- Du måste lyssna, sa han och kollade strängt på mig, jag nickade.
- Paus, sa han sedan och jag log tacksamt mot honom. Jag reste mig upp och gick ut ur rummet. Jag gick in i ett annat rum och satte mig i soffan som stog inne i rummet. Jag drog upp mobilen ur fickan och la mig ner i soffan istället. Jag öppnade twitter och retweetade flera inlägg, jag började också följa några beliebers. Jag hade ett stort leende på mina läppar när jag öppnade Heddas twitter. Hennes senaste tweet löd såhär:
' I miss u so much, but I see u in LA tomorrow, see you soon <3 Love u<3 ' Jag retweetade men skrev inget tillbaka. Jag skrev istället på min egna twitter. 
' I miss u more, you know it ;) ' Jag twittrade det och fick massor av retweetningar på direkten, och svar. Några löd:
' Who? =) Me? xD No, seriously, who?=) ' Jag skrattade lite och retweetade den. 
' Who? :) We stand behind you, whoever it is, you know that right? ' 
' I know who, me! :D ' 
Jag skrattade lite och retweetade de. Jag skrev ett till tweet.
' You will know who it is someday but not today, ok? #bestfansintheworld BELIEBERS '
- Justin, dags att jobba igen! skrek Scooter, eller någon från rummet jag kommit ifrån. 
- Kommer, sa jag och reste mig upp. 
- Hur mycket vi då kommer kunna jobba, hörde jag han mumla, jag skrattade till och sprang mot rummet de befann sig i.

-------------------------------------------

      

Justin hade retweetat mitt inlägg, så jag retweetade hans. Jag var så nervös för att åka dit. Äntligen. Jag skulle precis springa ner för trappan när min mobil ringde. Det stog dolt nummer på skärmen. Jag rynkade pannan och svarade.
- Scooter, är det Hedda? frågade han och jag svarade lättat.
- Hej! Aa det är det, jag skrattade till och Scooter började prata igen. 
- Har du packat klart och så? För du kan åka ikväll om du vill, sa han och mitt hjärta hoppade ett extra slag. 
- Det skulle jag gärna vilja! sa jag och han skrattade.
- Justin också, kan typ inte jobba med han, han koncentrerar sig inte så bra just nu, han kommer inte få reda på att du kommer, jag skrattade till och nickade. 
- Jag kommer! Haha, hoppas han blir glad! sa jag och han skrattade till.
- Bra, flyget går halv 6 ikväll, hemmifrån dig då, Sverige, din tid. Jag kollade på klockan. 3. Jag skulle hinna. 
- Är det ert plan? frågade jag försiktigt. 
- Nej, men vi betalar. 
- Det behöver ni... började jag men han avbröt.
- Det är vi som vill ha hit dig, vi betalar, jag gav upp och skrattade till. 
- Okej då! Men var ska jag få biljetterna? 
- De är förbokade i mitt namn säg bara Scooter Braun, så kommer hon ge dig biljetter. Okej? Jag nickade och sa tack, sedan avbröt jag samtalet. Jag skulle få åka dit tidigare! Och Justin visste inget! 

_____________________________________________

Hej kommer ett sådär långt idag ;( Aja kommer iaf något ;))

KOMMENTERA! 

______________________________________________

5 mars: Kap 53: Twitter!

-----------------------------------------

   

När datan startat tryckte jag på skype knappen och skype startades. Jag loggade in och kollade om Justin var online, det var han och jag tryckte på hans välkända profilbild. Bilden var på mig, en ovanligt ful bild på mig. Jag skrattade och såg inte klokt ut, det enda jag gillade med bilden var Justin. Han satt bredvid och log mot mig. Jag sneglade mot honom på bilden med, men det såg bara konstigt ut. Justin hade öppnat ett videosamtal med mig och jag accepterade. Det startades upp och jag fick fra Justin på skärmen.
- Hej älskling, sa han och log stort. 
- Hej My Sweetheart, sa jag och vi båda skrattade.
- Sååå.... började han. Jag fattade vart han ville komma. 
- Gissa, sa jag retsamt och han såg helt plötsligt ledsen ut. 
- Du fick inte eller hur? sa han sorgset och jag log stort och han kollade chockat på mig.
- FICK DU? sa han högt och glatt. Jag nickade och han skrek.
- YES! När? Hur? Var? Jag skrattade och han skrattade också. 
- När, jag vet inte riktigt.. När kan dit plan komma? frågade jag.
- När som, sa han och jag nickade.
- Hur, ditt plan, sa jag och vi båda skrattade. Var, hem till dig, tror jag, sa jag och skrattade.
- Ska du sova på hotell då? frågade Justin sarkastiskt och jag såg allvarlig ut.
- Ja, tuvärr, skojade jag och Justin kollade chockat på mig. 
- Ska du?
- Nej dummer, skrattade jag, han började skratta direkt efter mig och jag förklarade sedan. 
- Mamma kommer boka ett rum på något hotell någonstans, men nycklen kommer väll bara ligga och damma i något hörn i din lägenhet antar jag, sa jag och båda började skratta. 
- Det kommer den, sa Justin självsäkert och jag log. 
- Så när vill du komma hit? Imorgon?
- Gärna! Det skulle vara härligt! sa jag. Han log mot mig.
- Vänta jag kommer snart, sa jag och han nickade.
- Okej, sa han och jag reste mig från stolen. Jag sprang ner för trappan och letade upp mamma, som satt i vardagsrummet.
- Mamma, jag chattar med Justin, så när får jag åka? 
- När vill du åka? 
- Imorgon, sa jag allvarligt och hon kollade på mig. 
- Inte imon, sa hon kallt och jag nickade. 
- Om en vecka? frågade jag och hon nickade.
- Det lät mer rimligt, det skrek innuti mig. YES JAG FICK ÅKA! Jag skulle få träffa Justin snart! Personen jag saknade mest av allt. 
En vecka hade gått och de gav inte upp i skolan, det mobbade mig fortfarande. Jag fick aldrig vara ifred. Men snart skulle jag. För det var en dag kvar innan jag skulle få flyga till LA, och träffa världens kändaste kille, undertäcknat, min pojkvän. Som jag inte träffat utanför data skärmen på, jag vet inte? Flera månader. Jag saknade ihäl mig. Allt var färdig packat och jag stog närstan i hallen och väntade på att mamma skulle komma hem på fredagen. Jag åt lite och satte mig sedan i soffan och öppnade mobilen, sedan gick jag in på twitter. Jag kollade lite inlägg. Jag hade ca 10 followers, och en av de var Justin. Det var jag glad över. Jag följde han med, såklart. Jag kollade in på hans senaste tweet och kollade sedan runt lite på tweeten till honom. Det var väldigt många fina tweet som, ' I love u Justin you are my everything!<3 ' JAg retweetade några inlägg och skrev sedan ett eget, till han. Det fick stå:
' I love u Justin<3 ' Jag skrev det enkelt och lätt för att det inte skulle dra åt sig så mycket uppmärksamhet. Det ville jag inte, inte än iallafall. SEdan skrev jag ett på min egna logg, eller vad det nu hette. Det fick stå:
' I miss u so much, but I see u in LA tomorrow, see you soon <3 Love u<3 ' Ingen visste vem det var ifrån, förutom personen det var till, Justin. 

_________________________________________

HEj kommer ganska långt inlägg idag! :D

___________________________________________

4 mars: Kap 52: The perfect idea!

----------------------------------------------

   

Hon stog och frös på trappan. Hon drog händerna snabbt mot varann och blåste sedan på de. Hon fick syn på mig och glodde surt på mig. 
- Hur sent slutade nu igentligten?! skrek hon. Jag orkade inte svara på henne och joggade fram mot trappan, hon hoppade ner ett steg och kollade surt på mig. Jag drog upp nycklarna ur fickan och låste upp dörren. Jag gick in och Amanda kom efter mig. Hon stönade och kramade om händerna. Skolväskan som hon hade på axeln slängde hon ner på golvet och drog av sina kängor. Hon satte de på skostället och hängde upp sin jacka på en jackhängare. Jag gjorde det samma och Amanda gick in mot köket. När jag var klar sprang jag upp för trappan.
- Ska du stalka din förre detta nu igen? skrek hon efter mig. Det bubblade i kroppen, men
 jag ignorerade henne. Hon visste inte att jag och Justin hade fått kontakt igen, och jag ville inte berätta det för henne. Jag sprang in i mitt rum och öppnade upp datan. Justin kanske sov? Jag drog upp min mobil ur fickan och öppnade ett nytt sms till Justin. 
' HEJ! Är du uppe? FÖRLÅT OM JAG VÄCKTE DIG! Är hemma nu, logga in på skype? Du ville säga något?<3 LOVE U, Hedda<3 ' 
Jag skickade iväg smset och efter en stund fick jag ett svar. 
' Hejsan<3 Är uppe, nu ;3 Haha, ska bara starta datan:) Det vill jag... LOVE U 2, JB<3 ' 
Jag skrattade åt hans sms. Stackare, jag hade väckt honom. 
' Oj, förlåt<3 Love you more JB<3 ' skrev jag och han skickade ett sms tillbaka snabbt.
' Never<3 ' 
Jag skrattade 'Never'?
' Never Say Never Right? ' 
' Haha, för tillfället är det ok ' skrev han och jag skrattade lite smått. Datan hade sartat och jag skrev in mitt onödigt långa lösenord. Jag lät datan ladda innan jag öppnade skype. Jag skrev in mitt namn: 'TheRealHedda' och skrev sedan in mitt lösen. När jag loggat in var Justin inne. Jag klickade på honom. 
- HEJ! skrev jag. 

---------------------------------------------

   

- HEJ! skrev Hedda till mig. Det pirrade till i magen. Jag satte på min videokamra och skickade en förfrågan till henne. Hon accepterade och jag såg henne. Hon var så vacker. Jag saknade henne sjukligt mycket. Hon vinkade mot mig och skrattade sitt underbara skratt. 
- Hej, sa jag och log stort mot henne. Tänderna syntes också, det gjorde Heddas också. 
- Jag saknar dig, sa hon sorgset och hennes leende slocknade, det gjorde mitt med.  
- Jag saknar dig med, sa jag. Sedan sken hon upp igen. 
- Det var något du ville säga, sa hon och jag nickade långsamt. Ju mer jag hade tänkt på ideen att hon skulle komma hit ju mer ogillade jag den. 
- Vi skulle igentligen mötas halv 7, sa vi kan ju prata tills dess, sedan kan jag säga det, sa jag och log stort, hon skrattade men såg sedan allvarlig ut.
- Du måste säga! halv skrek hon och jag skrattade.
- Jag ska..... sa jag och hon kollad uppmuntrande på mig. 
- Så, säg! 
- Kenny fick ju en ide, och iden var att du kunde komma hit, och bo med mig i min lägenhet. Eller på ett hotell, om du vill bo ensam, sa jag och hon kollade chockat på mig. Jag blev osäker på iden och tänkte precis säga något när hon avbröt mig.
- HERRE GUD!? DET VILL JAG HEMSKT GÄRNA! skrek hon och skrattade, jag sken upp och kollade henne i ögonen. Jag såg säkert jätte trött ut. Jag hade ju inte varit uppe så länge, det var natt här.
- Men isåfall kommer mitt privatplan och hämtar dig, när du nu vill bli hämtad, sa jag och hon log igen, och om det går för dina föreldrar. 
- Det måste gå, sa hon sammarbitet och jag nickade. Vi pratade ett bra tag till och kom överens om att hon skulle fråga sin mamma eller pappa under dagens gång. Eller det som var kvar av hennes dag. När hon fått reda på det skulle hon meddela mig mitt i natten, 12, hennes tid för att vara exakt. Jag gillade iden. Jag visste inte hur mycket klockan skulle vara då, här. 
- Godnatt, jag älskar dig, jätte mycket, sa hon allvarligt och jag kollade kärlekssamt mot henne. 
- Gonatt älsklig, jag älskar dig mest av allt, hon skrattade och vi avslutade samtalet. Jag gick snabbt och la mig och när jag låg där i sängen saknade jag henne som aldrig förr. Jag inbillade mig nästan att jag låg där bredvid henne som jag gjort när jag varit där i somras. Och nu var det snart 2012. 

----------------------------------------------

   

Idén var brilliant! Perfekt! Nu var det bara att försöka övertala mamma och pappa. Och det skulle inte bli det lättaste. Jag var nervös när jag långsamt gick ner för trappan när jag avslutat samtalet med Justin. Precis när jag tagit det sista steget ner för trappan öppnades dörren och mamma kom inrusande i hallen. Hon log mot mig när hon såg mig. 
- Hej Hedda! vad fin du är, sa hon och tittae på min outfit. 

   

Jag skakade på huvudet.
- Nej, hon nickade jo. Hennes ansiktsuttryck ändrades och hon kollade granskande på mig.
- Vad är det? frågade hon och jag tvekade.
- Ehh... sa jag. 
- Vad? 
- Får jag åka till LA? sa jag snabbt.
- Va? Varför?
- Ehh, Justin och jag har fått kontakt igen och.... började jag.
- Och... sa hon och tittade på mig. 
- Och vi har kommit överens om att jag ska komma dit, sa jag och hon nickade. 
- Vi får se, jag måste prata med pappa, jag sken upp. 'Prata med pappa' var iallafall inget nej. 
- Bra! sa jag snabbt och hon log mot mig.
Jag tog ett stadigt tag om glaset och förde det mot munnen, jag drack lite av saften och lät de rinna ner i halsen. 
- Tycker du Hedda ska få åka till LA? Mamma sa det rätt ut. Hon kollade på pappa och han satte nästan kaffet i halsen. Han hostade lite och sa sedan.
- Va? Amanda kollade med stora ögon på mig. 
- Va? sa hon också och jag suckade lite. 
- Tycker du det, att Hedda ska få åka till LA? 
- Men skolan då? frågade pappa och jag funderade lite.
- Jag kan få privatundervisning, sa jag snabbt och bestämde mig att fixa det om jag fick åka. 
- Vart ska du bo?
- Ehh... började jag men mamma avbröt mig.
- Hos Justin, sa hon och alla kollade på mig. Rodnaden började sprida sig på mina kinder. Amanda kollade chockat på mig och jag var nära på att börja fnissa. 
- Ska du?! nästan skrek Amanda. Det är ju as fuskit! Jag vill också åka till LA! skrek hon och glodde på mamma och pappa. Pappa kollade på mig och nickade.
- Det är ganska fuskit faktist. 
- SNÄLLA! Jag måste! sa jag högt och drog ut på orden. 
- Jag vet inte... sa pappa. 
- Han kan inte komma hit, han har så mycket att göra just nu, han ska snart släppa ett nytt album och ska snart börja jobba med ett nytt! SNÄLLA! 
- Hur mycket kostar det? frågade mamma och jag kollade mot henne, förvånad över att hon frågade.
- Inget, tror jag, om jag inte vill ha ett hotell, men Justin sa att jag kunde bo hos honom.... sa jag och mamma kollade tveksamt mot mig. 
- Vi kan betala hotell, sa hon och jag var nära på att börja skratta, igen. Hon var väll rädd att det skulle hända något. Jag förstog henne, lite. Men hon var endå för överbeskyddande.
- Det behövs inte mamma, han har en extra säng, sa jag och log. 
- Vi betalar endå, sa mamma snabbt och jag nickade. Hon fick väll betala om hon ville, men jag skulle endå inte utnyttja det. 
- Så jag får åka? frågade jag hoppfullt.
- Okej, sa mamma och jag skrek glatt, på ett villkor, att det inte kostar något mer än hotellet. Jag nickade.
- Det gör det inte, sa jag självsäkert. 
- Men det är ju skit fuskit! sa Amanda som inte lagt sig i samtalet förens nu. 
- Det får det vara då, sa jag och dukade av min talrik. 
- Tack för maten, sa jag glatt och sprang snabbt upp för trappan, jag ville berätta nyheten för Justin så snart som möjligt. Men klockan var bara 9. Jag öppnade dörren in till mitt rum och tog mobilen som log på byrån. Jag öppnade twitter och tittade på Justins senaste tweet. 
' Nervous ;) ' Jag skrattade och retweetade inlägget. Sedan skrev jag ett nytt.
' Miss you like, I don't know ' Efter några sekunder retweetade Justin och jag förtog att han var uppe. Jag gick in på meddelanden och skickade ett meddelande till honom. 
' Ses på Skype nu istället? Love u<3 ' Jag la ner mobilen och tog upp datan. Efter en stund plingade det till i mobilen och jag låste upp den. 
' Visst! Så nervös... Säg inget! Love u 2<3 ' 
Jag skrattade och öppnade datan, skrev sedan in mitt lösen och datan startade.

______________________________________________

Hope u like it ;D

Hej hej! kommer ett halv långt/kort nu ;( 

_______________________________________


3 mars: Kap 51: Chris

----------------------------------------

   

När alla lektionerna var slut började jag gå mot busshållsplatsen. Det var redan fullt med folk och jag ställde mig i den ovanligt långa kön. Det var säkert runt 60 personer på busshållsplatsen. När jag stått i kön i runt en kvart kunde jag gå på bussen. Bussarna var nästan fulla, så jag var tvungen att sitta med en från min paradell klass. Chris. Jag hade varit störtkär i han när jag var liten. Jag var det dock inte längre, såklart. 
- Hej Hedda, sa han glatt när jag satt osocial på yttersta sätet nästlängst bak i bussen. Jag log mot han och svarade.
- Hej, han log mot mig och frågade sedan.
- Får jag sitta här? Jag nickade och han såg glad ut. 
- Bussen är sjukt full idag! sa han dramatiskt och jag skrattade.
- Håller med, jag kollade mig runt i bussen och suckade. Gud vad mycket folk det var på den idag! Det brukade aldrig vara så mycket folk annars. Just idag, när jag hade som mest bråttom! 
- Så, vad ska du göra när du kommit hem då? Jag tvekade innan jag svarade.
- Skypa med en "vän", sa jag och han skrattade. 
- "Vän"? Jag skrattade.
- Pojkvän då, för att vara exakt. Han skrattade och jag skrattade också. 
- Vill du säga vad han heter? frågade han och jag nickade. 
- Justin, sa jag och han kollade frågande på mig. 
- Var bor han? frågade han sedan. 
- Typ.... I världen? sa jag och han skrattade igen. 
- I Världen? Men vilket land? 
- Han reser ganska mycket, men just nu är han i LA, sa jag och han nickade. 
- Okej, hur träffade du han? Han log, det var inget elakt i blicken. Inget alls, han såg snäll ut och såg inte alls retsam eller skämtsam ut. 
- Vi träffades i somras, jag skrattade av tanken. Jag sa att han hade en fin hund. Han skrattade också. 
- Vad har han för hund då? frågade han och jag ryckte på axlarna. 
- Den heter... Sammie, tror jag.. sa jag och tänkte efter. 
- Hur ser han ut? frågade han. 
- Justin eller Sammie? frågade jag och han skrattade.
- Justin, sa han och jag skrattade till lite. Jag drog våldasamt ut min mobil från fickan och låste upp den. 

   
- Såhär.... sa jag och gick in på bilder. Jag hittade en bild på bara Justin. Jag räckte fram mobilen och han tog den. Han kollade noga på bilden och rynkade pannan. 
- Jag känner.. sa han och jag nickade. 
- Han är känd, sa jag och han nickade.
- Jaha, vad gör han då? Han kollade upp mot mig och gav tillbaka min mobil. 
- Sjunger, sa jag och tog upp mina hörlurar från fickan. Jag kopplade in de i mobilen och satte den ena snäckan i mitt öra. Den andra gav jag till Chris och han satte försiktigt in den i sitt öra. Jag öppnade 'musik' och sökte på 'Baby'. Jag hittade den och den började spelas i våra öron. Chris suckade. 
- Bävern? Jag kollade surt mot honom.
- Lägg av, sa jag kallt och han suckade.
- Jaja, han skrattade till, jag höll inte med. Samtalet dog ut och jag satte i snäckan han hade haft i örat och började lyssna på 'You got it bad' istället. Med Justin, såklart. Jag saknade honom. 
- Hejdå, sa Chris till mig när jag var påväg att gå av bussen. Jag svarade han med ett leende jag var fortfarande sur på honom och orkade inte prata just nu. Men på något skumt sätt ville jag endå bli kompis med honom. Så jag svarade med ett normalt högt.
- Hejdå, vi ses snart! Han log och jag besvarade det. Jag gick ur och min min mulnade. Amanda stog på trappen upp till huset. 

___________________________________________

Kommer mer imon ;D Vet inte när, men någon gång på kvällen, vet inte hur långt det kommer, tuvärr<33 D; 

HEJ HEJ! :D 

GRATTIS JUSTIN:D 

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

---------------------------------------------------------

Nu kommer ett till inlägg ; :)))

___________________________________________


1 mars: Kap 50: An idea!

Blev helt fel med tidszon saken idag, men men ;3<3

--------------------------------------

   

Jag kom på att jag hade böckerna till första lektionen med mig och gick iväg till skåpet igen. Jag tog ut matte böckerna och stängde skåpet. 
- Bu, jag hoppade till och kollade åt höger. Där stog personen jag alldra helst inte ville träffa just nu, eller näst helst inte ville träffa, personen jag absolut inte ville träffa var Kevin. 
- Sara, sa jag kort och hon log. 
- Ja, det är jag, sa hon och jag ville spy på henne. Hon nästan hånflinade mot mig. 
- Vad vill du? frågade jag strängt. Hon höll den ena handen bakom ryggen och tog nu upp den för att visa mig något. 
- Detta, sa hon och visade mig hennes mobil. Det var en redigerad bild. På min och Kevin. Det såg ut som om vi hånglade. 
- Vad ska jag göra? sa jag snabbt. 

-------------------------------------

   

- Så hur har du det nu JB? Saknar du någon? sa interjuvaren jag alltid glömde namnet på och blinkade med ena ögat. Jag skrattade till och log.
- Ja, det gör jag, sa jag och interjuvaren log. 
- Vill du gå in på ditaljer? Jag nickade. 
- Jag säger inte vad personen heter eller bor, sa jag och han nickade. 
- Det behöver du inte, hur träffades ni? Är ni ihop? frågade han. 
- Vi träffades i Canada. Ja, det tror jag, sa jag och log, publiken aploderade. Jag älskade hur mina beliebers reagerade på att jag hade tjej. De hade respekt. Det älskar jag de för.
- Hur länge har ni känt varann? frågade han. 
- Jag vet inte riktigt, sa jag och tänkte efter. Ett halv år snart, tror jag. 
- Håller ni bra kontakt, när han frågade det blev jag osäker. 
- Nej, det gör vi inte, förra veckan hade vi inte sets på..... jag funderade lite, cirka 2 månader nästan, sa jag och såg ledsen ut. 
- Åk till henne! skrek någon från publiken. Jag kollade ut, men kunde inte se vem det var som skrikit.
- Det vill jag hemskt gärna göra, sa jag och log mot publiken. 
- Hon kanske kan komma hit? frågade någon i publiken igen. 
- Kanske, sa jag hoppfullt. Jag log och vissa i publiken skrek. Resten av interjuven kunde jag knappt koncentrera mig. När interjuven var klar gick jag runt utan att veta vart jag skulle, tills Kenny hittade mig. Han hjälpte mig ut i bilen. När jag äntligen satt mig ner i sätet tog jag upp mobilen. Jag hade fått ett sms, av Hedda.  
' Hej! Det kommer snart läggas ut en bild på instagram och flera andra ställen med en bild på mig som pussar en kille, Kevin han som jag pratade om innan, på kinden. Denna bilden är sann, men som jag pratade med dig om innan tvingade han mig, ok? Älskar dig Din Hedda<3' Jag kollade ner på texten och gick sedan in på instagram. Jag letade efter någon Kevin, och kom slutligen in på rätt, där var den. Bilden, men det var flera bilder. Jag kollade in på den första bilden. Där stog hon Hedda. Jag började nästan gråta, även fast jag bara såg henne bakifrån var hon så vacker. Hon pussade en kille på kinden, Kevin. Jag kunde inte hjälpa det, men jag blev lite avundsjuk, men inte mycket. Pip. Min mobil pep till, ett sms till från Hedda.
' Asså, jag börjar bli rätt trött på Kevin nu, de har redigerat en bild på mig och han, så att det ser ut som om vi hånglar! Det gör vi inte! Jag lovar! Okej?<3 ÄLSKAR DIG! ' Jag skickade snabbt tillbaka att det var okej. Kenny som satt bredvid mig kollade mot min mobil. Han skrattade när han såg vem jag messade. Jag kollade upp mot han och log. 
- Det var 2 månader sedan vi sågs nu, sa jag och han slutade skratta. 
- Längtar du efter henne? frågade han och jag nickade allvarligt. Jag öppnade mina bilder i mobilen och klickade in på bilden jag tagit senast på oss, när jag skulle åka hem. Båda såg överdrivet ledsna ut, trodde vi då. Vi hade kommit överens om att vi skulle ses snart. Det hade vi inte gjort. Det var mer än 2 månader sedan. Sedan hade vi möts en gång, som hastigast. I princip hunnit hälsa på varann och kramats lite. Hennes föreldrar hade varit med, hela tiden. Och hon kände sig obekväm med de i närheten. Om vi träffades nu snart skulle jag fullkomligt skita i om de var nära eller inte. Jag skulle kyssa henne endå. Kenny avbröt mina tankar.
- Mycket? Jag nickade.
- Mer än jag typ gjort någontin, sa jag och kollade ner på bilden igen. Kenny kollade också ner. 
- Du kan ju inte åka härifrån.... sa han och jag kollade upp på honom. 
- Men...?
- Hon kanske kan komma hit?
- Kan hon? Han nickade allvarligt. 

-----------------------------------

   

Min mobil pep till. Skolan var snart över. Jag hade 1 lektion kvar. Det var skönt, änligen slapp jag det. Saras ord kom upp i mitt huvud. 
- Inget. Det ekade nästan. Bilden var uppe på nätet. Fan. Jag tog disret upp mobilen ur fickan. Sms, från Justin. Jag log stort och kollade det. 
' Kenny fick just en ide, vill inte ta det över sms, skype ikväll? Din tid ;3 Halv 7?=) ' 
' VISST! Spänningen stiger..... ' skrev jag tillbaka. Jag la ner mobilen i fickan igen och fortsatte med det jag höll på med, som var näst intill omöjligt. Jag var för glad, och nervös. Vad var det han inte ville?

_______________________________________

Vet tuvärr inte när nästa kommer<3 

_______________________________________

29 februari: Kap 49: The photo del 2

----------------------------------------

   

På mig och....KEVIN!? Jag drog ett djupt andetag. Vad fan? 
- Vad vill du att jag ska göra? frågade jag. 
- Inget, sa han och hånflinade mot mig. Jävla bild. 
- Vad? frågade jag.
- Den kommer vara uppe på internet inom 1 timme. Överallt, twitter, facebook, instagram, överallt. 
- Jag bryr mig inte, sa jag och försökte gå igen.
- Tänk om Justin ser den? sa han och flinade åt mig igen. Jag kollade bak över axeln. 
- Vet du vem Justin är? frågade jag. 
- Ja? Din kille, sa han, som om han var ett proffs. Jag skrattade åt honom. 
- Har du hört hans efternamn? 
- Ne... sa han och sneglade mot mig. 
- B-I-E-B-E-R, sa jag och hon stirrade på mig.
- Bävern? frågade han och jag vände mig om och var nära på att gå iväg. 
- Allvarligt, har du bevis? frågade han kaksigt och kollade på mig. Jag drog upp mobilen och tryckte in på bilder. Jag letade sedan efter bilden på mig och Justin under trädet, jag vände mig mot honom och räckte an mobilen. 
- Bevis, sa jag och han var nära på att ta den. 
- Nej, sa jag och ryckte åt mig den igen. Jag vill inte vara med om samma sak som innan, han kollade på mig och hånflinade. 
- Var det så illa? Jag nickade. 
- Värre än illa, sa jag kort och visade han bilden igen. 
- Ser din kille ut så? Är du säker på att du inte ska välja mig? frågade han och det var droppen. Jag slängde ner mina böcker på golvet och drog upp högerhand och gav han en hårdsmäll över kinden. 
- SLUTA SÄGA SÅ OM HAN, OKEJ?! OM DET INTE SKULLE VARA FÖR HAN SKULLE JAG VARIT DEPRIMERAD HELA TIDEN! FATTAR DU!? skrek jag och han backade några steg. 
- LÄGG UT DEN DÄR JÄVLA BILDEN DÅ OM DU VILL DET! JAG BRYR MIG INTE, JAG HATAR DIG! sa jag och tog upp mina böcker sedan vände på klacken. Jag öppnade ett nytt sms till Justin och började skriva. Det fick bli ett kort sms, annars skulle jag inte hinna till den andra lektionen. 
' Hej! Det kommer snart läggas ut en bild på instagram och flera andra ställen med en bild på mig som pussar en kille, Kevin han som jag pratade om innan, på kinden. Denna bilden är sann, men som jag pratade med dig om innan tvingade han mig, ok? Älskar dig Din Hedda<3' Jag skickade iväg smset och la ner mobilen i fickan. Sedan började jag gå mot den andra lektionen, som var matte. 

___________________________________________

Bjuder på en bild på världens finaste person 

HEJDÅ tror inte det kommer något mer kapitel idag ;(